
“I took a deep breath and listened to the old brag of my heart. *I am, I am, I am.”*

“Don’t you think maybe they are the same thing?Love and attention.” “I wish that you liked me. Of course, I love you. But do you *like* me? I want you to be the very best version of yourself that you can be. **What if this *is* the best version?**” Ibland känner jag mig ”tom” efter jag sett en film, men varje gång jag ser den här så är det tvärtom. Det känns som en bit faller på plats. Som att den faller under filmens gång och landar när den är slut. Kanske är det så för Lady Bird i filmen. Hon är i Sacramento men i slutet så kommer hon till New York, där hon ska vara.

”My dearest, Angelica, with a comma after dearest”💔💔💔 åhhh

Orkade inte se något tungt så valde att se om denna. Första gången jag såg den här filmen var jag typ 11, och sen dess har den varit väldigt speciell för mig. Det gäller även de två andra filmerna och böckerna, men denna betyder lite extra. Jag gillar däremot inte den andra filmen särskilt mycket, så jag valde att inte se om den utan gick direkt till den här efter jag såg om den första för ett tag sen. Ingen av filmerna är egentligen jättebra, så mitt betyg är mer baserat på känslomässiga skäl. En av de saker jag gillar mest med filmen är såklart att den utspelar sig en del i New York. Även om det inte är så mycket. Utöver det vet jag inte riktigt varför jag gillar den så mycket, jag bara gör det.

Hade väldigt låga förväntningar på denna filmen efter att ha sett vad andra gett den och sagt om den, men såå dålig var den ändå inte.. tyckte ändå den var helt okej. absolut inte en jättebra film, men finns värre