Fyfan vad bra den är!
9 Souls handlar om nio fångar som begått olika brott och som tillsammans rymmer från fängelset, i hopp om att på något sätt kunna fortsätta sina liv. Redan från början får man en väldigt tydlig känsla för vilka dom här människorna är, alla är sina egna personer, med olika mål, tankar, osv. Samtidigt finns det en sak som dom alla har gemensamt och det är att alla har något trasigt i sig, något man inte kan sätta fingret på. Även med den tydliga karaktärsuppfattning filmen ger så stressar den inte fram det på något sett, utom man lär känna dom pga deras tydliga karaktärsdrag.
Efter dom har rymt från fängelset så snor dom en husbil och beger sig av utan någon riktig plan. Filmen är absolut ingen vanlig road trip film som handlar om frihet på ett klassiskt sett. utan den här handlar om fångar som redan är halvt borta mentalt och som vill ha tillbaks sina liv helt enkelt. Det är nästan som att ingen tänker äns på att dom är på rymmen, dom vill bara känna sig fri för stunden.
Rent filmiskt använder Toshiaki Toyoda sig av tystnad, stillhet och små ögonblick för att man själv ska kunna känna saker och kunna reflektera över det som händer i filmen.
Berättandet är otroligt välskrivet och kreativt, även fast det är fångar som har begått brott märker man att alla är bara en människa.
Man blir inte less på soundtracket kan jag lugnt säga. Det är så fruktansvärt bra och välplacerat under filmens spelning + en otroligt bra monolog över soundtracket förgyllde det.
5 av 5.
Detta var en rewatch och enligt mig var filmen ännu bättre än första gången jag såg den.
Den här filmen är ett måste!
Fyfan vad bra den är!
9 Souls handlar om nio fångar som begått olika brott och som tillsammans rymmer från fängelset, i hopp om att på något sätt kunna fortsätta sina liv. Redan från början får man en väldigt tydlig känsla för vilka dom här människorna är, alla är sina egna personer, med olika mål, tankar, osv. Samtidigt finns det en sak som dom alla har gemensamt och det är att alla har något trasigt i sig, något man inte kan sätta fingret på. Även med den tydliga karaktärsuppfattning filmen ger så stressar den inte fram det på något sett, utom man lär känna dom pga deras tydliga karaktärsdrag.
Efter dom har rymt från fängelset så snor dom en husbil och beger sig av utan någon riktig plan. Filmen är absolut ingen vanlig road trip film som handlar om frihet på ett klassiskt sett. utan den här handlar om fångar som redan är halvt borta mentalt och som vill ha tillbaks sina liv helt enkelt. Det är nästan som att ingen tänker äns på att dom är på rymmen, dom vill bara känna sig fri för stunden.
Rent filmiskt använder Toshiaki Toyoda sig av tystnad, stillhet och små ögonblick för att man själv ska kunna känna saker och kunna reflektera över det som händer i filmen.
Berättandet är otroligt välskrivet och kreativt, även fast det är fångar som har begått brott märker man att alla är bara en människa.
Man blir inte less på soundtracket kan jag lugnt säga. Det är så fruktansvärt bra och välplacerat under filmens spelning + en otroligt bra monolog över soundtracket förgyllde det.
5 av 5.
Detta var en rewatch och enligt mig var filmen ännu bättre än första gången jag såg den.
Den här filmen är ett måste!
