”What a big country America is Harry, it’s so big you can lose a brother in it”
Jag älskar ju tematiken och det här var en underhållande film på så sätt att man fick hänga med på en resa genom USA. En skildring av den tidiga arbetarrörelsens kollektiva insatser för jämlikhet som möts av repression från staten. Gör så på ett övertygande sätt som i delar väcker känslor men som framförallt väcker sympati. Scenen där arbetarna blev tillsagda att de inte fick tala på torget och Joe Hill istället sjunger en kampsång till frälsningsarméns melodi är mästerlig och gav mig gåshud.
Problemet är att den blir lite spretig vilket gör den ibland till känslomässigt tom. Det känns som att Bo Widerberg vill få med så mycket från Joe Hills liv att vi istället inte får grepp om någonting. Vill man vara överallt är man ingenstans liksom. Typ hans relation med kvinnan på gården och rättegången är exempel på detta. I förbifarten ställs frågan mellan arbetarna ifall det skulle kunna gynna dom att Joe Hill avrättas. Någonstans känner jag såhär, jätteviktig och intressant fråga men om den nu ska vara med i manus så måste den också undersökas, man kan inte bara lämna den så.
”What a big country America is Harry, it’s so big you can lose a brother in it”
Jag älskar ju tematiken och det här var en underhållande film på så sätt att man fick hänga med på en resa genom USA. En skildring av den tidiga arbetarrörelsens kollektiva insatser för jämlikhet som möts av repression från staten. Gör så på ett övertygande sätt som i delar väcker känslor men som framförallt väcker sympati. Scenen där arbetarna blev tillsagda att de inte fick tala på torget och Joe Hill istället sjunger en kampsång till frälsningsarméns melodi är mästerlig och gav mig gåshud.
Problemet är att den blir lite spretig vilket gör den ibland till känslomässigt tom. Det känns som att Bo Widerberg vill få med så mycket från Joe Hills liv att vi istället inte får grepp om någonting. Vill man vara överallt är man ingenstans liksom. Typ hans relation med kvinnan på gården och rättegången är exempel på detta. I förbifarten ställs frågan mellan arbetarna ifall det skulle kunna gynna dom att Joe Hill avrättas. Någonstans känner jag såhär, jätteviktig och intressant fråga men om den nu ska vara med i manus så måste den också undersökas, man kan inte bara lämna den så.
